Tänkte ge mig på att göra en mormorspläd.. Lär ju bli ett evighetsprojekt men nästa sommar kanske man kan sitta på den.. 
Ett nytt projekt på gång.. som vanligt.. har flertalet halvklara liggandes i lådan.. Men vad ska det blir för något?
Nu börjar jag komma en liten bit på vägen..
Två bilder med ”kjolen” uppvikt och kroppen syns
Och en med den nedfälld, så som det ska vara..
Vad kan det vara?
UPDATE! 
Ännu en liten update..
ÄR och firar påsk i vassna. Fick med mig Fiki, Lucky och Devin till slut så har haft en helt underbar helg här uppe..
http://www.youtube.com/watch?v=dqJZ6QlGSmQ
Jag vet inte vad jag ska svara
på frågan om allt var ett spel.
Jag tror inte jag kan förklara för dig
hur allt kunde bli så här fel.
Låt mig gå! Snälla, låt mig få va!
Tro mig min kära jag menade allting jag sa.
Låt mig gå! Jag vet vad jag gör,
jag vet att du dör men jag ber dig ändå.
Låt mig gå!
Bara sluta att finnas.
Försvinn i ett brinnande bloss.
Bli en fågel som inte kan minnas ett uns
utav dig, utav mig eller oss.
Låt mig gå. Snälla glöm våra namn.
Glöm mina dåliga vanor min doft och min famn.
Låt mig gå. Låt mig vara ifred.
Du kan inte gå med! Du kan bara se på.
Låt mig gå.
Låt mig gå! Förstör allt vi vart.
Låt det blåa och röda förblöda i lila och svart.
Låt mig gå! Släpp min arm är du snäll.
Jag vet, jag är djävulen själv, jag är döden ikväll!
Låt mig gå! Ser du inte jag kvävs?
Min kära jag dödar dig om det är vad som krävs.
Låt mig gå! När du släpper mig fri
kan jag flyga med askan av allting som aldrig blev vi.
Laisse-moi! Laisse-moi tranquil!
Crois-moi, mon amour, j´étais sincère en ce que j’ai dit.
Laisse-moi! Je sais ce que je fais.
Je sais que tu meurt mais te demande encore.
Laisse-moi!
Låt mig gå!
Laisse-moi!
Låt mig gå!
Loke Nyberg – Chanson Suèdoise
Just nu känns det mesta faktiskt riktigt bra.. Jag har tagit tag i allt i lägenheten och försöker paketera och få undan allt jag inte vill se. Har gått igenom en sjuhelvetes hög med papper också. Sparat allt viktigt, slängt allt oviktigt.. Äntligen få lite ordning och reda på sånt. Veta vart man har sakerna. Veta hur mycket man har att röra sig med utan ”oförutsedda” utgifter.. På måndag blir det nog att flänga runt lite till soc, fk och alingsåshem.. Ska se vad som händer med allt.. Det bästa vore om borgenärsskapet faktiskt gick ut som det var sagt. Då drar jag på en gång.. Leva lite kappsäck tills man hittar något vettigt.. Ska se om jag kan få ordning på förrådet också lite.. Ska försöka att slänga så mycket som möjligt…
och till sist. Ett stort jävla TACK till er som har stöttat mig från första stund. Fiki, Carro, Johan, Anna, mamma och pappa.. Fan, ni är guld värda… Älskar er!
Saker och ting händer som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Känslor flyger upp och ner och höger till vänster. Ena stunden känner jag mig uppe i det blå, andra stunden känner jag mig så långt ner. Vad händer? Vad ska jag göra? Jag vet vad jag vill men går det?
Är det ens möjligt överhuvudtaget?
Som de flesta då har förstått så ska vi separera. Det känns.. kluvet.. Vi funkar inte längre, vi har försökt upp och ner i typ 3 år nu och detta är det rätta. Ingen kan anklaga oss för att ge upp iaf.
Det känns bra, samtidigt som jag känns livrädd. Det är svårt med ensamheten, svårt med motivationen för allt. Att ta tag i saker.
Jag försöker leta ny lägenhet och krångla mig ur borgenärsskapet så jag bara kan ta mig härifrån. Behöver starta något nytt på ett nytt ställe. Är lagom jobbigt att se alla våra gemensamma, och hennes, saker just nu.
Funderar på om man ska åka upp till vadstena en stund. Det jag behöver mest av allt är vänner just nu som får mig igenom denna ensamhet och tystnad och jag har inte så många här nere.
Detta är rätt beslut. Det måste det vara. Det måste gå.
Varför kan man inte bara lösa saker på ett snyggt och smidigt sätt? Detta är så jävla tröttsamt nu..
Fan, jag vill inte längre! Jag orkar inte! Deal with it!
Glad för de som har ställt upp så mycket just nu..
Tack min kära familj!
Speciellt tack till en riktig vän. Glad att du finns där!
En stark vilja i min ryggsäck ända sen jag var barn
vandrade nyfiket gatan fram i fel ände av stan
för å få reda på vad som fanns när man vände på bladet
men efter en dag på rymmen klart man längtar tillbaks
till hemmet och sängen med bäddade lakan
och föräldrar som tar hand om en vid elden i brasan
det kändes aldrig töntigt för man var en superhjälte
kroppen nerbäddad men tanken hoppa mellan hus på kvällen
jag är tryggast i världen utomhus så regnar det
jag grubblar på min hemlighet som ingen annan människa vet
jag flyter bort i drömmarnas land
jag tar mig tid för det är vardagsliv när dagen gryr och Herbert börjar bli man
så jag vakna upp med hår på ni vet
och sätter lite förvirrad upp stora mål i livet
antingen funkar det eller blir bajskorv
tveksamhetens röst ekar i hjärnan kör hårt eller drive slow
Kör hårt kompis, kör hårt kompis,
Har du bestämt dig för å vinna för du vet att kan
Kör hårt kompis, kör hårt kompis
Å lämna plats åt idioter som rott segern i hamn
Kör hårt kompis, kör hårt kompis
Ville du göra nån förändrig från igår till idag?
Kör hårt kompis, kör hårt kompis
Tröttar på folk som säger till dig vad du får och du ska
Kör hårt kompis…
